la fin est proche

Sa ar vi i Bukoba. Lamnat Ilemera. For den har gangen. For mer och mer inser vi. Det KAN inte vara sista gangen. Har har vi ju vara vanner. Och det ar lattare for oss tva att aka ner an for dem att aka upp. Det ar bara en tidsfraga. Och en pengafraga.

Forra helgen var vi ute pa oarna med pastor Ephraim. 2h bat dar Udilicka och jag var de enda som fick flytvast. Vi har en kansla av att vi var bland de basta simmarna ombord...2h med crappiga hogtalare med elorgellovsang. Det lat ungefar som musiken i nan gammal disneyfilm. Peter Pan eller sa. Och nar folk skulle ga av baten gick alla over till samma sida (det ar alltsa inte en farja vi snackar om. 70 pers och minst lika manga bananstockar) sa baten fetelutade. Dessutom hade den tak sa glipan att krypa upp pa bryggan var kanske 70 cm. Men oarna var schysta. Inte alls som fastlandet. Fler biljardbord per capita. Syndens naste enligt Ephraim. Det ar till oarna folk kommer utan familjer som haller koll pa deras rykte. Det ar till oarna folk flyr undan stigmatiseringen av aids. Men folk var trevliga. Och sjorovarkanslan var hog. Och jag fick antligen anvandning for magsarsmedicinen. Den stod pa roda korsets must have nar du ska resa lista och var ovanligt billig pa apoteket. jag har aldrig anvant sant innan. men med tanke pa de kopiosa mangder lask vi fick. nu har jag anvant det.

sen blev det tisdag och vi akte till kyaka och halsade pa cleas paron. daladalorna var segast nagonsin. det tog nastan 2h de kanske 5 milen mellan bukoba och kyaka. han korde 40 pa 70-vagen. och hela tiden 80-talsballader a la saxofon och sunset beach. varvat med obama obama obama. tanzania alskar honom. for att han kommer fran kenya som ar grannland. vi har sett fler artiklar om hans pappas stam och farmors bryllings brorsson an om hans politik och vad det innebar for usa.

och sa var det hejda till ilemera och alla manniskor och packa vaskorna nar du ar riktigt glad. vi hade lappar over hela gastrummet med cathas och ulicas och slang och senare problem. och det ar tragiskt och skont och konstigt. och alla tycker att min bla klanning (som ser ut som alice i underlandets) ser ut som en diakonuniform. sometimes you want to strangle something...

och jag kopte kaffebonor i kollekten idag. att ta med hem och tja...stoppa i nat skap eller rosta eller lata nan stackare smaka. men det kom fram massa gamla tanter med handen utstrackt och snackade haya och helt plotsligt var paketet lite tommare. vi kopte bananer pa vagen till bukoba istallet. fruktstund i bilen. det var bra. och nu ar det avskedsmiddag nasta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0